Resebrev från Kalifornien 2015:14

Torsdag, vecka 2 startade återresan till Los Angeles. Men först intog vi en bagel på Bagelmania som Yelp rekommenderade. Inget speciellt ställe men deras logga förde mig tillbaka till 1980-talet då jag började läsa amerikanska undergroundserier från 1960-talet. Och det utan att få sådan där deja vù-känsla som dyker upp strax före ett epilepsianfall. Härligt.

Vi hade två tips om möjliga delmål att följa upp på vägen. Jag måste ha sovit förbi den ena avfarten. När vi stannade för att ta en drickapaus – kaffe behövs även om det är varmt – så hade vi passerat Death Valley med 113 miles. Det var en kombinerad hamburgarrestaurang, kafé och butik. Vi insåg snart att deras grej egentligen var läsk.

Nåja. Det fanns många valmöjligheter för kaffe också så jag och Grabben mitt emellan passade på att söta till dem något.
Vi hittade i alla fall till restipset Calico – en spökstad som hade sin storhetstid 1881 och 15 år framåt då man bröt silver här för cirka $ 20 miljoner dollar. Det var en överraskande kul paus där Simon agerade reseledare och läste högt ur self guide-papperet vi fick i entrén. Men först tog vi en paus. Även om vi kommit in i Kalifornien var det fortfarande Nevada-värme som rådde.

Vi var medtagna, helt enkelt. Så det var inte konstigt att vi tog gruvturen efter att ha vandrat omkring i staden ett tag.

Väl ute därifrån fick Grabben mitt emellan farsgubben att le.

Och ja, det saknas en knapp längst ner på skjortan! Den köpte jag för övrigt första gången jag var i USA. Året var 2003 och den svalkar fortfarande.

Även i en liten stad som Calico krävdes på den tiden all typ av service och bekvämligheter, därför fanns bland annat två kineser som hade restaurang och tvätteri men också smed, läkare, skola och så vidare där.
Vad det här glashuset fyllde för funktion har jag dock ingen aning om.

Det sista huset vi besökte var det äldsta i staden. Det hade stått sedan 1882 och var ett eget museum i sig samt om möjligt ännu varmare än utomhus. Det var dags att sätta sig i bilen och slå på luftkonditioneringen. Nästa stopp Los Angeles där vi checkade in strax innan 7 PM i ett rum med mycket stark lukt – antingen från någon som sprejat bort dålig lukt eller ett rengöringsmedel från helvetet. Vi vädrade för fullt men när det inte hade hjälpt framåt 11 PM så fick vi byta till ett rum modell större. Och luktfritt. Det blev en sen kväll med mer Chicago och pratshower på teve.