Platta paket är roligare …

Okej, Quintus har alltså önskat sig en Daniel Wellington-klocka på 18-årsdagen. Skönt med tydliga önskningar som är vettiga att infria. Här är också näthandeln till sin fördel eftersom man slipper leta sig tokig på stan.
Till min beställning skickade jag även med ett meddelande om snabb expediering eftersom bokmässan i Frankfurt ligger i årets födelsedagsvecka. Och detta hörsammades. Fredagen veckan innan kom försändelsen. Men den var överraskande platt.
Mycket riktigt innehöll den inte någon klocka utan bara klockaskens kartongördel och en följesedel. Suck. Såg framför mig en dag där jag skulle behöva jaga firman, som kanske inte ens fanns i Sverige, och långa argumentationer i övertygelsens tjänst.
Så började det. Det svenska riksnumret till trots svarade kundtjänstens automatiska telefonsvararen på engelska. Inte nog med det, efter någon minuts köande fanns det plötsligt inte någon som kunde hjälpa mig längre.
Två försök senare ringde jag receptionen istället. De menade att det fanns folk som kunde svara och kopplade mig än en gång till den engelsktalande svararen. Jag kom förstås inte fram nu heller. När jag återigen ringde receptionen på företaget kopplade hon mig till chefen för kundtjänst. Jag förberedde min engelska men istället svarade någon som föreföll mig vara en ung man i 25-årsåldern. Då ställde jag om till argument om att detta verkligen hade skett och jag definitivt inte hade tid att själv knalla ner till postkontoret för att lämna in ett klagomål.
Men han avväpnade mig direkt. Killen bad om ett foto på försändelsen och fick samma som finns här ovan. Han bad om att få återkomma och jag hmpf:ade väl lite när vi la på. Men 10 minuter senare ringde han igen, bad om ursäkt, lovade att de skulle skicka en ny klocka redan samma dag och dessutom ge mig 30 procents rabatt som kompensation.
Jag blev paff och märkte att jag höll på att säga att det inte behövdes någon kompensation och att det viktiga var att jag fick klockan i tid (!) till födelsedagen nästa helg. Men jag bet mig i tungan. Hoppas klockan är framme när jag kommer hem nästa fredag.

(Det var den. Heders!)