Kaninhålet

Jaha. Så blev det inte något gammalt ur seriehyllan ändå.
I podden Mikael och Mikaels avsnitt 52 diskuterar vi Kaninhålet där jag inleder med följande text.

Berit Viklunds första serieroman berättar om ett förhållande som inte för någondera parten verkar bygga på kärlek.
I en inramning där den kvinnliga huvudpersonen pratar ut i en hittepå-situation hos tevepersonligheten Malou får vi historien om kaninhålet berättad för oss.
Efter att både ha blivit uppvaktad av Mannen och varnad för honom – Den störiga killen från internet – av den kollektiva kamratkretsen faller Kvinnan till slut för honom. Visst är han sliskig, men gullig och kul. Och han gav sig inte heller utan dök upp överallt. När just detta berättas dras han i bild upp ur en magikers hatt som en vit kanin. Och det är som kanin han lockar med sig Kvinnan.
Kaninhålet är förtjänstfullt berättad med många bildmässiga metaforer och jag hittar flera alluderingar till Alice i Underlandet: 1) Kvinnan blir nyfiken på mannen som i kaninskepnad bär en klocka och har bråttom. 2) Hon följer efter honom till Kaninhålet/Underlandet där hon med möda tar sig in. 3) Väl därinne börjar galenskapen.
Tyvärr är jag för dåligt inläst på Lewis Carrolls berättelse för att se hur långt dessa alluderingar sträcker sig fortsättningsvis i berättelsen. Men man kan också läsa den inramande sessionen hos Malou som Kaninhålets version av Alice situation före och efter galenskapen.
Likt landet av Under är kaninhålet till att börja med en glädjens plats. Kvinnan är nyfiken och tillvaron rolig. Men rätt snart börjar det gnissla i förhållandet. Ett förhållande som pågår alldeles för länge.
Kärleksparet, eller vad man ska kalla dem, verkar egentligen inte kära i varandra. Istället tar den inledande attraktionen med dem in ett förhållande där bekräftelsen av det egna jaget är i fokus, i synnerhet Mannens jag.
När de väl är ihop vill han vara i fred, både från hennes kompisar, sociala sammanhang och ibland även från henne. Det senare tar sig framförallt uttryck när han är ute och trollar på nätet. För ett nättroll är han, även om han försöker ursäkta sig med att han gör det lite ”på kul”. Det är vid dessa sejourer framför skärmen han isolerar sig och stöter bort henne. Andra stunder vill han att det bara ska vara de två. Ensamma och tillsammans.
Liksom i Underlandets galenskap döljer det sig något annat i kaninhålet ju längre in man kommer. I detta obalanserade förhållande är det Kvinnan som utvecklas. Från att inte se problemen via en bekräftande acceptans av situationen till att ifrågasätta Mannen och förhållandet. Man får känslan av att ha hamnat i någon slags malström light.
Det händer dock att paret går på fest och det är efter ett sådant tillfälle som kärlekshistorien får sin vändning. Upptäckten morgonen efter denna blöta kväll gör att hon låser sig och fjärmar sig från honom. Inte för att hon vill det, intalar hon sig. Men till slut finns ingen återvändo. Efter en första veckolång separation tar hon honom till nåder. Men det som de kanske en gång hade är borta. Så nästa gång blir definitiv.

Berit Viklunds serieroman Kaninhålet rekommenderas.

Kaninhålet av Berit Viklund ges ut av Syster förlag.
193 sidor. ISBN: 9789198181562